Ibland är de bara för mycket
Ganska ofta tom.
Just nu är de faktiskt lite motigt. Det mesta krånglar, går åt skogen- eller på nåt sätt hamnar "lösdethär" i mitt knä. Inget flyter på- och energin hittar jag vartdå?
Visst, har satt igång nåt projekt för mycket hemma det är jag nog villig att erkänna. Men att veta att det väntar på att bli gjort o man inget gör stressar ju värre. Nu är det inte så mycket kring just det som är energikrävande. Det är andra faktorer. Undra hur mycket man orkar ta på sina axlar. Tur jag har en underbar sambo som stöttar o fixar o donar.
Sen borde jag egentligen va cool. Det mesta löser sig. Får hoppas att tom Eliaz inflammerade stortå läker med. Ser sådär framemot BVC-besöket på torsdag med honom. Jag har vart på väg att svimma en gång i mitt liv. Det var när jag var duktig storasyrra och följde brorsan till läkaren. Pga nageltrång. Läkaren fick ta hand om mig istället... Det.var.så.FRUKTANSVÄRT!
Dags igen. Men min lille son.
Nu kom F gråtandes in i sovrummet, hon vill inte vara ensam. Hon har med mycket framöver ( o mamman oroar sig såklart...). Har precis börjat på fotboll, de är massa kalaser, hon verkar inte tåla mjölk och får ont i magen. Och inte minst. Avslut på förskolan och skolstart.
Nä men. Joroassåserru..,
