Lunchrast
Tänka sig. Killarna sover, jag har plockat undan disken, Filippa är på dagis- så det är lunchrast för Mamman! Otroligt lyxigt!
Det är första dagisdagen på 3 månader för Filippa, och som hon har längtat. De är inte konstigt, nu har ju alla andra börjat i skolan och dagis, så att gå hemma ensam med mamma, pappa och killarna är väl inte jättekul.
Igår vad vi på 1-årskontroll med grabbarna Grus. Två sprutor var, vägning, mätning och allmän kontroll. Allt var precis som de ska vara, fast de tyckte inte Gun och läkaren va nåt vidare kul när de fick sprutorna.. Fast en klapp på kinden och sen va de över. Oftast så blir barnen lite dåliga dygnet efter sprutorna, men inte har vi märkt nåt. Så skönt!
Filippa börjar verkligen komma i 6-årskrisen. Jösses, hon bryter fullkomligt ihop av minsta lilla. Det är så svårt att se, och det är lurigt som förälder nu- man ska ju inte blåsa eld på beteenden, utan finnas för henne och stötta, stötta, stötta. ena stunden är hon 2 år gammal och klarar inget- andra stunden ska hon göra allt själv. Uppmuntran utan för tunga krav tror jag själv på- och massor med kärlek, kramar, prat och tillåtelse till uppror.
Det är viktigt att försöka förstå att det hon gör inte är av elakhet, illvilja eller fanstyg, utan ett sätt att för första stora gången bli ett eget "jag"- utan mamma och pappa. Då behövs vi för att visa att vi står trygga bakom henne. Hon bearbetar döden väldigt mycket bla. "När ni dör så ska jag leta upp den finaste begravningsplatsen i hela världen", säger hon till oss. Som mamma bryter man nästan ihop själv av en sån sak- att dö ifrån barnen är ju otänkbart- men för henne har det en annan betydelse.
Ett led i hennes "storbarn"utveckling är att hon ska få fixat på sitt rum. Nytt skrivbord, ut med "köket", de små stolarna mm. Jag har själv låtit henne bestämma vad hon vill ta bort- och hon har kloka insikter om vad som är viktigt i rummet. Det är MIN tös de:-)
Vi satt och tittade på Ernst för några veckor sedan, ujuj, hon låter som en liten inredare själv:-) "Men kolla va snygg den färgen var på väggen" "Oooo- viiiilken fin kruka" Osv osv.. Hehe
Det är första dagisdagen på 3 månader för Filippa, och som hon har längtat. De är inte konstigt, nu har ju alla andra börjat i skolan och dagis, så att gå hemma ensam med mamma, pappa och killarna är väl inte jättekul.
Igår vad vi på 1-årskontroll med grabbarna Grus. Två sprutor var, vägning, mätning och allmän kontroll. Allt var precis som de ska vara, fast de tyckte inte Gun och läkaren va nåt vidare kul när de fick sprutorna.. Fast en klapp på kinden och sen va de över. Oftast så blir barnen lite dåliga dygnet efter sprutorna, men inte har vi märkt nåt. Så skönt!
Filippa börjar verkligen komma i 6-årskrisen. Jösses, hon bryter fullkomligt ihop av minsta lilla. Det är så svårt att se, och det är lurigt som förälder nu- man ska ju inte blåsa eld på beteenden, utan finnas för henne och stötta, stötta, stötta. ena stunden är hon 2 år gammal och klarar inget- andra stunden ska hon göra allt själv. Uppmuntran utan för tunga krav tror jag själv på- och massor med kärlek, kramar, prat och tillåtelse till uppror.
Det är viktigt att försöka förstå att det hon gör inte är av elakhet, illvilja eller fanstyg, utan ett sätt att för första stora gången bli ett eget "jag"- utan mamma och pappa. Då behövs vi för att visa att vi står trygga bakom henne. Hon bearbetar döden väldigt mycket bla. "När ni dör så ska jag leta upp den finaste begravningsplatsen i hela världen", säger hon till oss. Som mamma bryter man nästan ihop själv av en sån sak- att dö ifrån barnen är ju otänkbart- men för henne har det en annan betydelse.
Ett led i hennes "storbarn"utveckling är att hon ska få fixat på sitt rum. Nytt skrivbord, ut med "köket", de små stolarna mm. Jag har själv låtit henne bestämma vad hon vill ta bort- och hon har kloka insikter om vad som är viktigt i rummet. Det är MIN tös de:-)
Vi satt och tittade på Ernst för några veckor sedan, ujuj, hon låter som en liten inredare själv:-) "Men kolla va snygg den färgen var på väggen" "Oooo- viiiilken fin kruka" Osv osv.. Hehe
Kommentarer
Trackback
