Martinas Kaos

Vaknade runt tio i förmiddags ( Niklas rättade mig noga- de är INTE morgon kl 10... ) av att barnen skrek. Märkligt, jag brukar vakna tidigare av deras läten.. Sova till tio? Ändå är jag dödstrött, jag tror kroppen och själen är så genomtrött den bara kan bli och jag behöver sova ikapp. Sen gör det inte lättare att gå upp med killar som har fått för sig att va vakna två tim varje natt. Jag undrar så varför och känner mig så maktlös, jag tror ju inte att de vaknar av illvilja, nåt är ju fel. De utvecklas mycket nu, kanske de har växtvärk, tandvärk eller drömmer för mycket de inte kan hantera. I vilket fall, arg är inte bra att bli på dem- men lätt är det inte. Efter varsin flaska välling somnade de till slut om- och sov enl uppgift till kvart i sju.

Men varför var de så tyst hemma då?? Jo, Niklas hade redan vart på Byggmax och gjort några ärenden. När jag kom ner hade barnen fått frukost, de var inne i bilen och påväg. Igen. Till Byggmax, Varbergs Trä & stan. Frukostägg ( nä, förlåt, förmiddagsägg ) var kokta till mig och ensam o tystnad kunde jag intaga frukost.. ( läs brunch eller nåt... )

Märkliga tider.