378
En vän till mig, Robert Stjernström har skrivit en underbar liten bok som heter 378. Ni hittar Robert här.
En perfekt "ge bort" bok, istället för en bukett blommor på middagen.
Det är en bok som inte liknar något annat, det kan jag garantera. Helt surrealistisk, som drömmarna som ibland möter en om natten, man undrar verkligen hur hjärnan får till det. Ändå känns det mesta så välbekant?
Som han själv skriver-
"en samling drömlika noveller som består av vardera hundra ord"
Boken är dessutom tillägnad min ( hans fru alltså ) underbara Lisa:-) Och deras fantastiska barn, Rasmus & Kasper.
Saknar er alla.
Ur boken;
"Slow Motion
Jag vaknade en morgon och upptäckte att vad jag än gjorde så rörde sig kroppen i slow motion. Jag sträckte fötterna framåt, den ena efter den andra och rörelsen fortplantade sig i snigelfart genom kroppen. Armarna rörde sig framåt, bakåt och huvudet och blicken tittade från ena sidan till den andra och längre bort, Omgivningen däremot - den svischade förbi i ett outhärdligt flimmer. Människor, bilar, mopeder, cyklar, bussar, spårvagnar, tågen och husens fasader och träden, skogen, ängarna - allting rusade framför mina utspärrade ögon. Jag gjorde det bästa av situationen och ställde mig i köpcentret och placerade mössan vid mina fötter."
Det finns en del läskigt med, om hästhuvuden, popcorn, mördare och klåda.
En perfekt "ge bort" bok, istället för en bukett blommor på middagen.
Det är en bok som inte liknar något annat, det kan jag garantera. Helt surrealistisk, som drömmarna som ibland möter en om natten, man undrar verkligen hur hjärnan får till det. Ändå känns det mesta så välbekant?
Som han själv skriver-
"en samling drömlika noveller som består av vardera hundra ord"
Boken är dessutom tillägnad min ( hans fru alltså ) underbara Lisa:-) Och deras fantastiska barn, Rasmus & Kasper.
Saknar er alla.
Ur boken;
"Slow Motion
Jag vaknade en morgon och upptäckte att vad jag än gjorde så rörde sig kroppen i slow motion. Jag sträckte fötterna framåt, den ena efter den andra och rörelsen fortplantade sig i snigelfart genom kroppen. Armarna rörde sig framåt, bakåt och huvudet och blicken tittade från ena sidan till den andra och längre bort, Omgivningen däremot - den svischade förbi i ett outhärdligt flimmer. Människor, bilar, mopeder, cyklar, bussar, spårvagnar, tågen och husens fasader och träden, skogen, ängarna - allting rusade framför mina utspärrade ögon. Jag gjorde det bästa av situationen och ställde mig i köpcentret och placerade mössan vid mina fötter."
Det finns en del läskigt med, om hästhuvuden, popcorn, mördare och klåda.
Kommentarer
Trackback
