Martinas Kaos

2 av tre sociala dagar till ända. Vi har haft en underbar midsommarhelg!

Aftonen med fam Erlandsson var lika trevlig som alltid! För en gång skull visade ju vädret sig från en bättre sida:-) Hela familjen var med denna gång, alla 3 systrar med resp & barn, och såklart mamma Eva & pappa Kjell. Och deras extrabarn, vi då, haha. God mat och roliga snapsvisor. Utan snaps vill säga, buhu. Jaja, nästa år så kör inte jag!
Filippa, Thea & Noahlee hoppade länge länge på deras studsmatta, bättre kan de nog inte bli enl barnen. Årliga tipspromenaden ingick med, och iår till min stora förtret vann vi inte. Vem som vann lägger jag ingen energi på att skriva här..

Igår var vi då äntligen hos Jossan & Per, våra vänner från Kap Verde. De bor på en underbar grisgård ( man känner sig en smula malplacerad i den miljön.. ) i Valinge. De va roligt att äntligen få träffa deras lille John, som inte är så liten längre. 9 månader, en glad liten prick. Förutom när Niklas skrämde skiten ur honom, och han grät hjärtskärande.. Jaja, om några år är Niklas poppis igen, när de inser hur mycket han busar med de små.
Det bjöds på fantastiskt grillat griskött, de märktes att Jossan gjort detta många gånger förr.. Filippa fick titta på alla griskultingar, köra (!!!) traktor & jaga flugor. Om några veckor ska vi dit igen när de nya kultingarna kommit. Då är de små, ett kilo eller så. Kanske Filippa vågar hålla en då:-)

Niklas är ute på en golfrunda med Marcus & JonDidrik, från midsommarafton. Filippa sitter äntligen still en stund i soffan. Nu måste hon vila idag, så hennes hosta snart försvinner. Jag var lite orolig för hennes ögon som va igenklibbade igår när hon vaknade, men de verkade inte bli mer än så. Man får se till att tvätta ordentligt flera gånger om dagen bara. Jag ska göra lite saltlösning sen.

Jag har sovit bra inatt, men legat illa på högerarmen. Nacken värker o armen med. jaja, de släpper väl.
Nu börjar de verkligen kännas att jag har två små liv i magen, magen växer så de knakar och nu lär de gå fort. Är i vecka 29, och de säger att man är lite stor som en fullgången "enlingmamma" i vecka 30- vilket jag tycker stämmer. Magen är ung lika stor som när Filippa föddes. O de är 10 veckor kvar..

Är en smula stressad över bygget på andra våning. Tiden rinner iväg fort, och de är mycket kvar att göra. Nu blir de ju väl om vi inte är helt klara tills de små kommer, men de är lite jobbigt att bo i skiten. Sen ska ju mycket annan förberedas, sängar, skötbord, kläder osv osv.
Niklas har dessutom börjat tveka om vi får plats med barnen i bilen. Kanske är i senaste laget att oroa sig för det nu? Jag har ju sagt att jag är tveksam redan från början. Vi får väle byta bil helt enkelt. Men trist, för vi trivs med Toyotan.